De många bollarnas församling
| 2009-05-13
Jag tycker vi har många bollar i vår församling. Både i sporthallen och i församlingslivet är det många bollar i luften. Konferensgäster trängs med själavårdskonfidenter, Viktiga barn och någon planeringsgrupp inför en kristen konferens. Ibland känns det som att vi har för många bollar i luften. Vart ska man koncentrera blicken när så mycket rör på sig på en gång?
Snart är det final i fotbollens Champions league, och jag erkänner gärna att jag hellre ser Messi och Eto'o höja bucklan än Ronaldo och Rooney, även om alla på plan är grymma underhållare till fotbollsspelare. Men nyckeln till vinst för Barcelona - enligt experterna - brukar vara att få igång det ostoppbara kortpassningsspelet.
Vi vill alla få till de riktiga långskotten, att långt ute på plan helt plötsligt få till en riktigt kanon rakt upp i krysset. Och så bygger vi lätt församling. Drömmer om den där avgörande lyckträffen. Den plötsliga väckelsen. När allt ordnar sig på en gång.
Men om vi ska vinna i församlingsbygget får vi lära oss av Barcelona. Vilka finns runt omkring mig? Vem finns bredvid mig som jag kan se, passa till, bry mig om? Istället för att längta efter en drömträff där du och jag som individer glänser, börjar vi fungera som ett lag. Där vi passar varandra och gör varandra bättre.
Det gäller bara att få igång kortpassningsspelet.
/ Henrik
Kommentarer
Jag har suttit några veckor och önskat att det var jag som satt vid bordet framme på scen (i dramat) och kan skriva en fråga till pastorn. Nu ska jag passa på att förverkliga detta.
I slutet av dagens predikan tog du upp att att du inte har något bibliskt stöd för att människor får en andra chans efter detta livet, för att nå himmelriket. Du tror på en dubbel utgång: antingen himmel eller helvetet (hur det sistnämnda ser ut är en helt annan fråga).
Det jag funderar på är att en rättvis gud måste ge alla människor en chans: i detta livet eller på andra sidan. Problemet är att alla människor på jordklotet har eller får inte höra talas om Jesus. De har inte fått en rättvis chans att tro på honom. Hur tänker du om detta? Då kanske de får en andra chans efter detta jordelivet? / Johan"
det är ju som sagt inte tisdag idag... Det är ju en jättestor och svår fråga du lyfter locket på, jag har funderat mycket på detta, skrivit något paper om det och försökt brottas med det. Tyvärr är jag inte "färdig" med detta, utan får kanske leva med denna brottning.
Det finns ju två olika bibliska sanningar vi måste förhålla oss till: 1. Gud vill frälsa alla (1 Tim 2:5) och 2. Frälsning finns bara i Jesus (Apg 4:12).
Du pekar ju också på Guds rättvisa, vilket tillsammans med Guds kärlek är starka argument för att tänka sig en andra chans eller att alla borde få en möjlighet att höra.
Jag tycker dock NT ger hintar om att Gud är rättvis per definition (oavsett vad vi tycker om hur han handlar). Vi kan inte anklaga Gud för något eftersom han är Gud och bestämmer (se t ex Rom 9). Samtidigt pekar Jesus på att Guds godhet är något som vi onda människor kan förstå är gott, när våra barn ber om fisk ger vi inte en sten osv. Alltså borde Guds godhet vara något som vi förstår som gott. CS Lewis pekar på detta.
Detta om Guds rättvisa och Guds godhet gör att jag landar i vad teologerna kanske kallar "modifierad exklusivism". Jag tror att Jesus är enda vägen till Gud. Jag kan inte läsa något om en andra chans i Bibeln (utan "det är bestämt om människan att hon en gång skall dö och sedan dömas" Hebr 9:27). Samtidigt vet jag inte vad som finns i Guds tanke bortom eller utanför det Bibeln säger. Guds rättvisa ger mig hopp om att han inte kommer vara orättvis. Men jag kan inte undervisa om något annat än det jag kan utläsa av Guds Ord.
Vill skicka med ett boktips också: "Den enda vägen?" av Chris Wright (Libris förlag) diskuterar frågan ingående. Det bästa jag läst i ämnet på svenska.
Hur tänker du, Johan?"
Jesu liknelse (Mt 25:31-46) om den yttersta domen, när fåren skiljs från getterna, så verkar inte de rättfärdiga människorna medvetna om varför de kommer till himmelriket. De har inte mött Jesus som person. Men de har tjänat Jesus genom hur de handlat mot sin medmänniskor. Nu ska man inte övertolka liknelser, men kan det vara så att de människor som är "goda" blir räddade? Att de som ser igenom de religiösa regelverken och inser att en människa aldrig genom sina egna gärningar kan nå Gud. De människor som insett att religösa gärningar inte gör någon skillnad och att det enda som han/hon kan göra är att handla mot sin nästa som man själv vill bli behandlad. De har aldrig hört talas om Jesus men blir ändå räddad genom honom. Håller mitt resonomeng? Som du skriver Henrik, så får vi leva med att inte ha svar på alla frågor vi har. Vi tror på en Gud som är rättvis, men vi kan inte exakt veta hur Hans rättvisa skipas."
I detta fall är det väl inte deras goda gärningar som man eg. hänvisar till, utan deras att deras ärliga och andliga sökande pekar på att de skulle ha trott på Jesus.
Precis som du skriver bör man ju inte dra för stora växlar på liknelser, även om jag nog vill påstå att poängen med liknelsen (om du ser den i sammanhanget med liknelsen om punden och liknelsen med att ha olja i lamporna) handlar om urskilja falska lärjungar som inte lever enligt sin tro från de äkta lärjungarna. Alltså att poängen med liknelsen är att det inte är den teoretiska tron som är frälsande, utan den tro som tar uttryck i handling (även om de som blir räddade inte visste att det var Jesus de besökte i fängelset osv). Poängen, som jag ser det, är då inte att hitta frälsning i gärningar hos de som inte tror på Jesus, utan att avslöja den falska tron som inte resulterar i gärningar.
Ytterligare ett starkt argument för mig att det verkar vara av yttersta vikt att komma till en medveten tro på Jesus (vilket kräver att ha hört evangeliet) är att de första lärjungarna verkar ha trott så. Om ändå Gud på något sätt fixar det hela i slutänden, fattar jag inte varför de gav sina liv för att evangelium skulle spridas. Men å andra sidan var de rätt sega på att komma iväg från Jerusalem...
Till sist - om din fråga "Hur kan han döma människor som aldrig hör talas om Jesus?" skulle ju teologerna svara att Gud dömer människan för sin synd mot den kunskap hon har (se t ex Rom 2). Hon blir inte dömd för att hon inte tror på Jesus, utan för att hon gjort fel mot det samvete Gud lagt ned i henne. Och här verkar Bibeln tala om olika grader av straff, tycker jag.
Well, detta var det korta svaret... Vad säger du?"
Lägg till en kommentar