Jag ska vara ärlig. Jag tycker faktiskt, på riktigt, handen på hjärtat, att veckans höjdpunkt är att få vara på möte på söndagarna.

Får man säga så 2010? Idag ska väl alla vara privatreligiösa och hitta sin egen väg? Jag behöver väl ingen annan?
Och det finns väl tusen fel på mötena också? Det är inte min musik! Det är för långa predikningar (hrm)! Det är för lite... för mycket...

Men tänk om gudstjänst först och främst inte är till för att jag bli serverad och omhändertagen som på en andlig vårdinrättning? Om gudstjänsten är till för att ära Jesus för vad han har gjort för oss, och om jag går på gudstjänst för att se andra och bry mig om andra - då tror jag också att gudstjänsten kan ge mig själv fantastiskt mycket!

Jag tycker de gudstjänster vi startat året med har haft en väldigt bra smak, på något sätt. Gud är på gång ibland oss (eller så är det vi som är på gång och börjar fatta att Gud är på gång)!

Så jag hoppas vi ses på söndag! För att ära Jesus, för att betjäna andra och för att få något gott från Gud!

/ Henrik