Var och hur bor ni? Hur funkar vardagen där ni bor?
Vi flyttade hit till Cypern för en månad sedan. Har hittat ett litet gulligt vitt grekiskt hus med blå fönsterluckor. 100 år gammalt men mysigt. Är lite tidigt att säga hur vardagen fungerar. Vi har ju ganska nyss landat. Mycket nytt inte minst för Lydia som börjat en brittisk skola med uniform och allt. Vårt jobb innebär ju en hel del resor i regionen så det känns bra att vara här. Lär oss fortfarande att hitta och att köra på vänster sida.

Hur länge har ni varit missionärer? Varför blev ni det?
Vi började med mission i tjugoårsåldern. Så ganska länge sedan som ni förstår. Vi upplevde båda två en kallelse att jobba med mission i just detta området. Nu 30 år sedan får vi leva mitt i det. Spännande.

Vilka tre saker är de roligaste med jobbet? Vad är jobbigast?
Roligast: Resa och få se mycket av det som Gud gör i regionen. Att få jobba med att förmedla Guds nåd till människor som inte känner honom. Träffa mycket spännande människor.
Jobbigast: Resorna, tröttsamt och tråkigt att vara borta från familjen. Både de som är hemma i Sverige och de som är här på plats. Man kan känna sig väldigt liten inför uppgiften och svårt att veta bästa sättet vi kan göra insatser med begränsade resurser. Blir ibland lite för mycket administration, saknar ibland att jobba mer konkret med människor. Har ju tidigare jobbat mer direkt med församlingsgrundande.

Vad är det konstigaste eller roligaste ni upplevt i den kultur ni bor i?
Har ju som sagt inte hunnit vara här så länge än men bilkörningen är ju minst sagt intressant i den här delen av världen. Det är vattenransonering här har regnat ytterst lite de senaste åren så man får importera vatten med tankbåt från Grekland. Vi har vatten tre gånger i veckan då man fyller stora tankar som alla har på taket. Om man sedan är försiktig och inte använder så mycket så räcker det till nästa gång det kommer vatten. Det gör att man uppskattar lyxen att alltid att rinnande vatten hur mycket man vill.

Vilka tre saker skulle ni ta med till en öde ö?
Vi är ju på en ö även om den inte direkt är öde. Vi hade ju med oss lite mer än tre saker hit. Kanske min iPod laddad med bra musik, någon bra bok och kanske min gitarr.  

Vad kan vi som församling göra för er i er utlandstjänst?
Förbön är ju naturligtvis jätteviktigt. Sedan är det alltid jättekul när man märker att folk är intresserade av det vi gör. Man tappar ju en hel del relationer hemma både med familj och vänner. Så att känna att man har vänner som finns med oss är ovärderligt. Skönt att veta att man kan vara naturlig och inte försöka leva upp till någon sorts super ideal för hur en missionär ska vara, till oss, skriv en rad.