Nyheter, visar nyhet
KUNGSSÅNGEN SOM FÖDDES UR EN KUNGS ÅNGEST
| 2009-01-22
Men jag skulle vilja påminna dig om en annan kungssång. Jag tänker på den sång som en kung en gång sjöng när han hade gått igenom en riktigt tuff, ångestfylld, tid i sitt liv: ”Hjärtligt kär har jag dig, Herre, min starkhet, Herre, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min tillflykts klippa, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn. Till Herren, den högtlovade, ropar jag, och från mina fiender blir jag räddad.” (Ps. 18:2-4) Det var kung David som utbrast i denna innerliga tacksägelse till Gud när Han hade räddat honom från alla hans fiender och ur Sauls våld.
Just nu upplever vi en turbulent tid i vår värld, där det är lätt att gripas av ångest. Vi upplever, likt kung David, att vi är rejält ansatta. Finanskrisen har slagit till med full kraft. Vi hotas också av en klimatkris. Vi börjar också ana att det kalla krigets spöke håller på att kliva ut ur garderoben. I den situationen tror jag att vi har hjälp att hämta från Davids kungssång.
VI FÅR FLY TILL HERREN OCH HÄMTA SKYDD! När David var ansatt och fienden hotade att förgöra honom, då flydde han till Gud. Och när han beskriver Gud då staplar han uttryck på varandra som talar om beskydd, fasthet och trygghet. Det är tydligt att kung David hade en självupplevd erfarenhet av att ha fått fly till Gud och uppleva Hans trygga beskydd. Vi kan få följa hans exempel. När det stormar rejält runt omkring oss och vi känner att Fienden är ute efter att förgöra oss, då är det så tryggt att få fly till Herren och gömma oss i Honom. Hos Honom finns det skydd och trygghet att tillgå.
VI FÅR FLY TILL HERREN OCH HÄMTA STYRKA! I fortsättningen av den här psalmen kan vi se att kung David inte bara hade lärt sig att fly till Gud för att finna skydd, utan också för att hämta styrka. Han hade fått uppleva att Gud var hans starkhet. Gud hade inte bara beskyddat honom, utan också beklätt honom med styrka för att kunna besegra fienden. ”Med Dig kan jag slå ner
fiendehärar, med min Gud stormar jag murar.” (Ps. 18:30) Ibland måste vi bara få krypa ner och gömma oss i Gud. Men Hans syfte är inte bara att beskydda oss, utan också att ingjuta mod och styrka i oss för att gå till verket. Han vill ge oss kraft till att besegra våra fiender och hjälpa oss att kunna storma murar, de murar som vill hindra oss från att få inta det som Gud har tänkt för oss.
Jag föredrar absolut Davids kungssång framför ”Ur svenska hjärtans djup en gång”. Men låt mig ändå få avsluta med att återvända till den svenska kungssången och citera några rader ur den sista versen: ”Du himlens Herre med oss var, som förr du med oss varit har… Och låt Din Ande vila än utöver nordanland!” Det finns mycket i den här sången som inte känns så relevant idag. Men de här böneorden känns inte fel att be idag också. Ur svenska hjärtans djup behöver den bönen, än en gång, få bryta fram. Kanske kan den bönen till Gud få födas ur den kris, panik och ångest som många av oss svenskar idag upplever.
HANS JANSSON
Just nu upplever vi en turbulent tid i vår värld, där det är lätt att gripas av ångest. Vi upplever, likt kung David, att vi är rejält ansatta. Finanskrisen har slagit till med full kraft. Vi hotas också av en klimatkris. Vi börjar också ana att det kalla krigets spöke håller på att kliva ut ur garderoben. I den situationen tror jag att vi har hjälp att hämta från Davids kungssång.
VI FÅR FLY TILL HERREN OCH HÄMTA SKYDD! När David var ansatt och fienden hotade att förgöra honom, då flydde han till Gud. Och när han beskriver Gud då staplar han uttryck på varandra som talar om beskydd, fasthet och trygghet. Det är tydligt att kung David hade en självupplevd erfarenhet av att ha fått fly till Gud och uppleva Hans trygga beskydd. Vi kan få följa hans exempel. När det stormar rejält runt omkring oss och vi känner att Fienden är ute efter att förgöra oss, då är det så tryggt att få fly till Herren och gömma oss i Honom. Hos Honom finns det skydd och trygghet att tillgå.
VI FÅR FLY TILL HERREN OCH HÄMTA STYRKA! I fortsättningen av den här psalmen kan vi se att kung David inte bara hade lärt sig att fly till Gud för att finna skydd, utan också för att hämta styrka. Han hade fått uppleva att Gud var hans starkhet. Gud hade inte bara beskyddat honom, utan också beklätt honom med styrka för att kunna besegra fienden. ”Med Dig kan jag slå ner
fiendehärar, med min Gud stormar jag murar.” (Ps. 18:30) Ibland måste vi bara få krypa ner och gömma oss i Gud. Men Hans syfte är inte bara att beskydda oss, utan också att ingjuta mod och styrka i oss för att gå till verket. Han vill ge oss kraft till att besegra våra fiender och hjälpa oss att kunna storma murar, de murar som vill hindra oss från att få inta det som Gud har tänkt för oss.
Jag föredrar absolut Davids kungssång framför ”Ur svenska hjärtans djup en gång”. Men låt mig ändå få avsluta med att återvända till den svenska kungssången och citera några rader ur den sista versen: ”Du himlens Herre med oss var, som förr du med oss varit har… Och låt Din Ande vila än utöver nordanland!” Det finns mycket i den här sången som inte känns så relevant idag. Men de här böneorden känns inte fel att be idag också. Ur svenska hjärtans djup behöver den bönen, än en gång, få bryta fram. Kanske kan den bönen till Gud få födas ur den kris, panik och ångest som många av oss svenskar idag upplever.
HANS JANSSON